Sida:Lagberedningens förslag till jordabalk III.djvu/135

Den här sidan har korrekturlästs
124

och slutlig behandling af denna fråga ägt rum, har detta dock i verkligheten ofta blifvit underlåtet. Att tillmäta fastställelsen å skiftet afgörande betydelse jämväl för rågångsfrågan har därför icke funnits berättigadt, utan har man ansett här böra gälla detsamma som beträffande storskiftena.

I öfverensstämmelse med nu angifna uppfattning har förevarande paragraf blifvit affattad.


3 §.

Rå och rör och andra gränsmärken.Föreligger angående rågången en dom, en förening, ingången i därför föreskrifna former, eller en sådan i sammanhang med skifte verkställd reglering som i och med detta får anses hafva blifvit fastställd, är därmed, enligt hvad af föregående paragrafer framgår, normen för en blifvande utstakning af rågången gifven. En norm af denna enkla och säkra beskaffenhet är emellertid icke alltid att tillgå; utan stöd af en sådan måste stundom rågången till hela dess sträckning eller en del däraf bestämmas.

För sådana fall gäller för närvarande 12 kap. 3 § jordabalken. Detta lagrum grundar sig på 26 kap. byggningabalken i landslagen, hvarest det heter: "Alla byar skola vara med rå och rör omlagda. Ligga rå och rör byar emellan, vare som det varit hafver. Äro ej rå och rör till, men finnas gamla och forna gärdesgårdar mellan byarna, då gifves dem vitsord. Ligger å byar emellan, då må ock där vara bolstada skäl, om ej rå eller rör är till". Ett mot dessa lagbud svarande stadgande måste naturligtvis upptagas äfven i den nya jordabalken.

I de flesta fall, då gränsen icke fastställd genom dom eller bestämd efter ty i 1 eller 2 § sägs, finnes säkerligen mellan byarna en allmänt känd gränslinje; hvar den ena byn börjar och den andra slutar, står i allmänhet lefvande för ortsbefolkningen, som väl känner de märken, hvilka härvidlag äro afgörande. Till dessa höra naturligtvisi första rummet sådana rå och rör som äro upprättade i väsentlig öfverensstämmelse med jordabalkens 12 kap. 1 och 2 Därmed äro likställda andra för gränsernas utmärkande särskildt gjorda anordningar. såsom rågator i ska. gen och sådana märken, som i vissa. provinser begagnas i stället för rå och rör. Också anordningar för andra ändamål, såsom stängsel eller diken. kunna göra tjänst för att utmärka gränsen. Härtill komma rent naturliga märken af den beskaffenhet. som i 3 § af nämnda kapitel omnämnas: berg, åar, sjöar och sund. En så beskaffad uppräkning af dylika märken som förekommer i nämnda lagrum har synts betydelselös