Sida:Lagberedningens förslag till jordabalk III.djvu/138

Den här sidan har korrekturlästs
127

Ligga byar å ömse sidor af ett långsträckt vatten, skall halfva bredden tillkomma hvardera sidan. och detta utan afseende å befintligheten af holme; denna följer med rätten till vattnet. Tydligt är emellertid, att vattnet icke får mellan motliggande byar så fördelas att by, som ligger vid ändan af sjön, blir i saknad af vattenområde. Sådan by skall äga så. mycket i vattnet som hans bolstad "til1säger". Bolstad är sammanfattningen af byns ägor å land; det är dessa, som "tillsäga" eller bestämma det område af vattnet, som tillkommer byn. Detta kan i och för sig fattas på två. sätt, antingen så att ägornas storlek, beräknad efter byamål, å land är afgörande eller så att bolstadens gräns mot vattnet är bestämmande. I 6 kap. byggningabalken, där i fråga om fördelning inom by samma uttryck användts – tomt är åkers moder, åker äger äng "tillsäga", ängsteg skogsteg, skogsteg vassteg o. s. v. –, betyder detta, att föregående ägoslag, sådant det ter sig mot gränsen till efterföljande., är bestämmande för skiftet af detta senare. Det finnes ingen anledning att antaga, att nämnda uttryck i 26 kap. skulle äga annan betydelse; det innebär alltså, att bolstaden, sådan denna ter sig mot gränsen till vattnet, är bestämmande för vattenskiftet byar emellan.[1] Det oaktadt föreligger i verkligheten en genomgripande skillnad i afseende å grunden för ett vattenområdes fördelning mellan fastigheter i samma. by å ena sidan och fördelningen mellan skilda byar å den andra.. Inom byn tänkes en delning efter tomt alltid sammanfalla med fördelning efter byamål, ty storleken af hvarje tomt är bestämd just efter byamålet. I verkligheten sammanfaller dock sällan eller aldrig fördelning efter tomt med fördelning efter byamål. Där på grund af ägofigurernas läge en tillämpning af den förra gi-undsatsen skulle lämna otillfredsställande resultat, bildas af det för sig liggande området en särskild ägofigur, oberoende af tomtens och förut skiftade ägoslags läge, och denna nya ägofigur delas jämlikt 4 kap. byggningabalken omedelbart efter byamål. Likaväl som en delägare i by t. ex. kan fordra, att en för sig liggande åker eller äng uppdelas å samtliga delägarne, kan han motsätta sig, att ett fiskeställe ute på djupet undandrages honom därför, att det ligger utanför annans strandteg. Utom byn, d. v. s. i förhållandet mellan två. byar, finnes intet gemensamt byamål;

hvar by har på land hvad som faller inom dess rågång och äger så, mycket i sjö som

  1. Huruvida vattenomrädet ute på djupet är att anse såsom tillhörande de kringliggande byarna, må här lämnas därhän (se därom vid 6 §).. I detta sammanhang skall blott framhållas, att därest det tillhör kringliggande strandbyar. det måste anses fördeladt dem emellan efter strandlinjen.