Sida:Lagberedningens förslag till jordabalk III.djvu/147

Den här sidan har korrekturlästs
136

anmärktes sålunda,[1] att där hela sjön, så djupare som grundare vatten, vore rålagd rundt omkring och därefter skattlagd samt gammal häfd åkommit, syntes allmänningsfiske icke kunna äga rum, men vid hafsstränder, som ligga aflägset från bolbyarna, kunde "stråkfiske" ske. Från Gäfleborgs län gjordes följande uttalande:[2] "Uti detta synes en contradiction vara emot det, som förut i denna paragraf finnes stadgadt, nämligen 'ligger holme midt uti sjön, äge halfva holme hvar by', ty om allmänningsvatten och fiske skall vara midt i sjön, där högsta djupet är, så följer däraf, att holmen, som midt i sjön ligger, blifver också allmänning. Dessutom, om djupaste vattnet i sjön skall förklaras för allmänning, så är nödigt, att determineradt och utsatt varder, huru bred en sådan sjö skall vara, som allmänningsvatten kan räknas uti, så att de byar, som efter sin strand uti den å sidorna rådande äro, icke hindras i sitt propre eller egne vatten, ty att hända kan, det en sjö, som sträcker sig hela milen i längden, intet bredare är på många ställen än att de byar, som ligga på ömse sidor midt emot hvarandra, mötas åt midt på sjön med sina noter att draga till hvar sitt land, så att ingen allmänning där kan vara för de flera byar, som kring samma sjö ligga; alltså om någon allmänning uti insjöar skall blifva, vore bäst, att utsatt blefve, huru vida ens propre vatten skulle sig sträcka antingen efter en notedräkts rätta längd a 50 eller 100 famnar ifrån landet, så att det. som öfrigt vore af sjöns bredd, sedan byarna på ömse sidor fått sina fulla notedräkter för propre vatten, förklarades för allmänning, eller att sjön fördeltes i tre lotter, och två tredjedelar, som låge intill byarnas land och strand på bägge sidor, förklarades för byvatten, men den tredje delen midt uti för allmänning" Detta uttalande är af intresse icke blott med afseende å själfva. hufvudfrågan – möjligheten af ett allmänningsfiske i insjöar – utan ock med hänsyn till den ifrågasatta begränsningen af byns "propre vatten", som ansågs omfatta allenast den "fulla notdräkten å ömse sidor". I ett utlåtande från Vadstena län anmärktes,[3] att man icke kunde fatta, huru allmänningsfiske kunde finnas i små sjöar, såframt icke grannarne af ålder samtyckt att där fiska om hvarandra; "utan kanske måtte förstås i stora och vidtbegrepne sjöar". I de öfriga utlåtandena finnas inga

anmärkningar mot det föreslagna stadgandet. Att märka är ock. att de anmärkningar,

  1. Se Förarbetena VII s. 105.
  2. Se Förarbetena VII s. 194.
  3. Se Förarbetena VII s. 236.