ägare alltid behöriga att i mål af förevarande slag kära och svara.[1] Detta utesluter dock icke, att äfven annan än ägaren kan vara rätt kärande eller svarande. Ägarens rätt kan utöfvas af t. ex. en arrendator eller hyresgäst, hvilken sålunda kan vara berättigad att föra talan i anledning af det intrång, han lider i sin nyttjanderätt, och talan i anledning af intrånget kan riktas icke blott mot ägaren af den fastighet. där verksamheten utöfvats, utan också mot den, som utöfvat verksamheten och därvid orsakat intrånget.[2]
Den sålunda angifna regeln för bedömande af grannes rätt mot granne i förevarande hänseende skulle emellertid, om den obetingadt genomfördes, verka. i hög grad förlamande på landets industriella utveckling. Väl bör det icke ifrågasättas att på grund af denna utvecklings betydelse i nationalekonomiskt hänseende utan vidare uppoffra den ledande grundsatsen, så snart den kommer i strid med ett industriellt intresse. Men det måste tillses, att, så. vidt ske kan, åt industrien beredes trygghet mot oberäkneliga anspråk och att ett i sig obetydligt jordägandeintresse icke får ställa sig hindrande i vägen för en stor industriell anläggning, för hvilken de naturliga förutsättningarna äro för handen. Den allmänna regeln måste därför fullständigas genom särskilda bestämmelser beträffande industriella anläggningar. Oaktadt, såsom nämnts, denna lagstiftning icke är föremål för Beredningens åtgärd, torde det vara på. sin plats att antyda vissa anordningar, som i sådant hänseende kunna komma under öfvervägande.
För att bereda, industrien trygghet torde efter föredömet i främmande lagstiftning kunna införas ett koncessionsförfarande – alldeles oberoende af det koncessionstvång, som från politirättslig synpunkt kan vara påkalladt. Redan vid anläggandet af dylikt verk bör det stå. vederbörande öppet att få. pröfvadt, om och under hvilka förutsättningar det skall vara tillåtet att drifva den afsedda verksamheten. Vid den undersökning, som därvid måste äga rum, böra grannarne äga att framställa sina invändningar och kraf och, om koncession lämnas, efter förhållandena lämpade bestämmelser för anläggningen och driften meddelas. Väl bör icke koncessionen medföra ovillkorlig befrielse från ansvarighet för de olägenheter, driften icke desto mindre kan komma att förorsaka granne,
men denna ansvarighet bör skäligen blifva väsentligt mildrad och i ingen händelse
