tillstånd, kunna därvid fästas erforderliga villkor. Verkan af erhållet tillstånd är den. att om otillåten inverkan på en grannfastighet uppstår, dess ägare eller besittare ej kan fordra verksamhetens nedläggande utan måste åtnöjas med att åtgärder vidtagas, som förhindra den skadliga inverkningen, eller, om dylika åtgärder icke äro möjliga eller förenliga med ett behörigt utöfvande af verksamheten, med skadeersättning.
I anslutning till redogörelsen för den tyska civillagens stadganden må erinras därom, att den nya civillagen för Schweiz innehåller föreskrift, att man vid utöfningen af äganderätt och särskildt vid bedrifvande af rörelse å en fastighet är skyldig att afhålla sig från all sådan inverkan på grannes egendom, som sträcker sig öfver det vanliga måttet. Särskildt förbjudas alla skadliga inverkningar genom rök eller sot, obehagliga dunster, larm eller skakning, såvida icke hänsyn till fastigheternas läge och beskaffenhet eller sedvänja i orten finnes böra föranleda undantag.
I den franska code civil finnes icke med afseende å immissioner någon föreskrift, som omedelbart hänför sig till grannskapsförhållandet, men lagen reglerar andra hithörande förhållanden, t. ex. grannars ömsesidiga fönsterrätt, och den i dessa stadganden inneboende grundsats, att jordäganderätten är i viss mån begränsad af hänsyn till grannens äganderätt, anses tillämplig äfven i fråga om immissioner. I praxis har sålunda en dylik inverkan ansetts vara otillåten, då rök, som öfverförts från en fastighet till en annan, vållat betydligare obehag för dem, som bott å den senare fastigheten, då upplag af illaluktande ämnen spridt omkring sig dunster, som visat sig skadliga för människors hälsa eller för växtligheten, samt då bullret från en fabrik varit särdeles starkt eller ihållande. Såsom dessa exempel torde gifva vid handen, förutsättes för att en immission skall vara otillåten, att de olägenheter den medför icke inskränka sig till vanliga. med grannskapsförhållandet alltid förenade obehag. Någon prioritetsrätt erkännes icke, men tillämpningen af den antagna regeln lärer vara mindre sträng, i händelse t. ex. den fabrik, från hvilken immissionen härleder sig, är äldre än det bostadskvarter, som lider men af immissionen.
Skada, som uppkommit genom en otillåten immission, skall alltid ersättas, och domstolen kan därjämte fastställa ersättning för framtida skada – hvilken ersättning
vanligtvis bestämmes i årlig afgift – eller ock, till förekommande af sådan skada,
