Sida:Lagberedningens förslag till jordabalk III.djvu/206

Den här sidan har korrekturlästs
195

det vid återköpsrätten det pris, efter hvilket lösen skall ske, är på förhand fastställdt, det vid förköpsrätten bestämmes af hvad annan köpare vill bjuda för fastigheten; förköpsrätten kan, enligt hvad själfva namnet angifver, icke utöfvas i annat fall än vid föryttring af fastigheten och innebär rätt att öfvertaga. en annans köp. Då. man påyrkat upptagande i lagstiftningen af den ena eller andra formen af dylik lösningsrätt. har man, såsom nyss nämnts, icke åsyftat att gifva densamma allmän tillämpning utan velat förbehålla den ät staten eller kommunen för att sålunda bereda dessa tillfälle att komma i besittning af fastigheter, som för allmänna ändamål kunna erfordras, och att öfver hufvud på, fastighetsomsättningen utöfva det reglerande inflytande, som af hänsyn till det allmänna bästa är nödigt och nyttigt.

I annat sammanhang[1] hafva anförts de skäl, som

föranledt Beredningen att icke i förslaget upptaga återköpsrätten. Den fördel, som därmed otvifvelaktigt skulle beredas staten eller kommunen, skulle enligt Beredningens tanke

köpas för dyrt, då den måste inverka förlamande på. den enskilde ägarens vilja att höja värdet af sin egendom. Ägaren af en fastighet, som vore underkastad återköpsrätt, skulle icke heller för att förbättra fastigheten kunna anlita den kredit, som fastighetsinteckningen eljest erbjuder, då en inteckning, som fölle utom återköpsbeloppet, blefve såsom säkerhet värdelös. Med synnerlig styrka gör sig denna synpunkt gällande i fråga om de smärre jordbrukslägenheter – s. k. egna hem -, för hvilkas bevarande från annan användning återköpsrätten skulle särskildt vara afsedd. Och hvad angår bostadslägenheter, erbjuder enligt Beredningens tanke tomträtten i allmänhet den riktiga vägen att tillförsäkra staten eller kommunen det som man genom återköpsrätten afser att uppnå.

Om återköpsrätten i dess ofvan angifna typ måste anses vara en alltför tryckande inskränkning i äganderätten, kan detta icke sägas om förköpsrätten. Den lämnar åt jordägaren, ekonomiskt sedt, utvecklingsmöjligheten obeskuren, men den bereder ändock åt den förköpsberättigade utväg att förhindra användandet af den fastighet, vid hvilken den är fäst, på ett sätt, som strider mot hans intressen. Då Beredningen fullt uppskattar vikten för det allmänna att, särskildt när jord öfverlåtes i visst syfte, bereda sig ett fortfarande inflytande på utvecklingen och

förhindra, att denna under inverkan af spekulationen förryckes, har Beredningen icke

  1. Jordabalken II s. 163 ff.