Förköpsrätt må ej utöfvas delvis.Rätten till förköp kan naturligtvis göras gällande icke blott då fastigheten i sin helhet går till försäljning utan jämväl då mindre områden frånstyckas och säljas samt, med det undantag 3 § föranleder, vid försäljning af lott i fastighet, som tillhör flere samfälldt. Däremot kan det icke tillåtas den till förköp berättigade att utöfva. sin rätt allenast i fråga om en del af det, som sålunda försålts. Köparen bör uppenbarligen icke behöfva finna sig i att den fastighet han förvärfvat blir föremål för samäganderätt mellan honom och den till förköp berättigade; vill denne lösa den sålda fastigheten, måste han lösa den i dess helhet. Icke heller när flere personer slutit köpet för gemensam rakning, bör det stå. den förköpsberättigade öppet att göra sin rätt gällande mot allenast en eller några af dem. Af det sagda följer, att om försäljning skett till flere samfälldt och mot någon af dem enligt stadgandet i 3 § förköpsrätten icke må. utöfvas, den icke heller mot de öfriga kan göras gällande samt att där talan icke behörigen förts mot en eller några af flere samägare, den icke heller i fråga om de öfriga kan bifallas.[1]
Förköpsrätten tillkommer flere.Förköpsrätt, som tillförsäkrats annan än staten, kommun eller municipalsamhälle är alltid knuten vid äganderätten till en viss fastighet. Den är i sådant afseende likställd med en servitutsrätt. Likasom servitutsrätten, när den härskande m fastigheten styckas, i allmänhet tillkommer en hvar af de nya fastigheternas ägare, bör i fråga om förköpsrätt till förmån för viss fastighet gälla, att den efter styckning af denna tillkommer de särskilda fastigheternas ägare gemensamt, en hvar i förhållande till hans andel i den styckade fastigheten. På. samma sätt förhåller det sig, om den fastighet, hvarmed förköpsrätt är förenad, genom arf eller annorledes öfvergår till flere, som däri äga hvar sin lott. Från denna grundsats har emellertid synts böras göras undantag för sådana fall, då styckningen skett genom jordafsöndring; det synes vara naturligt, att i dylika fall förköpsrätten alltjämt är förenad med hufvudgården.
Då förköpsrätten enligt bestämmelse i 4 § icke kan utöfvas allenast i fråga om
- ↑ Annorlunda, i fråga om legal lösningsrätt K. Maj:ts dom den 19 sept. 1882 (N. J. A. s. 379).
