vägen han anser för sig förmånligast. Dock har det icke funnits påkalladt att medgifva honom obegränsad valrätt; har han framställt anspråk på. ersättning enligt 4 § och fått detta anspråk bifallet af domstol, bör han icke sedermera få andra ståndpunkt och i stallet anlita den utväg, förevarande paragraf anvisar.
Att den, som med utöfvande af här stadgade rätt skiljer något från fastigheten, är skyldig att återställa denna i det skick, hvari den befanns innan föremålet med densamma förenades, är naturligt, men har synts böra uttryckligen stadgas; om i stället för en mindre eller enklare byggnad uppförts en större eller kostbarare eller om ett tak af halm eller tegel utbytts mot ett sådant af dyrbarare material, må den uppförda byggnaden eller det anbragta taket icke borttagas utan att ersättas med något, som fullt motsvarar det, för hvilket det nya trädt i stället.
Såsom ofvan är nämndt, bör det icke medgifvas den tappande att från egendomen bortföra hvad han påkostat densamma, därest ägaren är villig att ersätta honom den fördel, han genom frånskiljandet skulle bereda sig. Ett bortförande innebär alltid ett uppoffrande af ett visst värde och kan falla ägaren af fastigheten synnerligen olagligt. Den tappande har därför att hembjuda ägaren hvad han vill bortföra, och denne äger rätt att lösa det efter dess värde i bortfördt skick. De närmare bestämmelserna om utöfningen af denna lösningsrätt äro hämtade från lagen om nyttjanderätt 2 kap. 18 §. Endast i ett afseende har ett tillägg funnits påkalladt. Likasom man genom bestämmelserna i 6 § sökt bereda den, som mister egendomen, säkerhet för den ersättning, som enligt 4 § tillkommer honom, har man velat förebygga, att han skulle kunna gå miste om rätten att bortföra hvad han påkostat, därigenom att den vinnande förklarade sig villig att lösa men sedan befunnes oförmögen att gälda löseskillingen; endast mot kontant likvid eller betryggande säkerhet bör afträdaren kunna tvingas att afstå det påkostade. En bestämmelse i sådant syfte har därför här införts.
Beträffande den tid, inom hvilken den tappande har att göra bruk af sin ifrågavarande rättighet, samt påföljden, i händelse denna tid försittes, öfverensstämmer förslaget med hvad i lagen om nyttjanderätt stadgas beträffande arrendator.
Någon bestämmelse, motsvarande hvad i nyttjanderättslagen stadgas för det fall, då till byggnad eller annan anläggning material hämtats från egendomen,
