Sida:Lagberedningens förslag till jordabalk III.djvu/283

Den här sidan har korrekturlästs
272
12 §.

Af skäl, som vid 2 § närmare utvecklats, låter det sig icke göra att i inteckningsärendet med bindande verkan mot innehafvare af tidigare inteckningar

fastslå, att en senare inteckning på. grund af beskatfenheten af den fordran, hvarför inteckningen sökts, har företräde framför dessa. Vid sådant förhållande torde icke i beviset å inteckningshandlingen böra inflyta något, som kunde anses gifva vid handen, att inteckningen medför sådant företräde, hvadan andra punkten i denna paragraf synts böra utgå.


44 och 45 §§

motsvara 45 och 46 §§ i 3 kap. af förslaget till inskrifningslag. De i 44 § af nämnda förslag upptagna bestämmelser, hvilka jämväl ingingo i det för 1909 års Riksdag framlagda lagförslaget om ändring i vissa delar af inteckningsförordningen men icke vunno Riksdagens bifall, hafva här uteslutits.


17 KAP.


Om inskrifning af nyttjanderätt samt rätt till servitut, undantag, ränta eller afgäld, så ock om inskrifning af förköpsrätt.


2 §.

Äfven i denna paragraf har införts hänvisning till den tilläggsbestämmelse, för hvilken vid 15 kap. 7 § redogjorts.


3 §.

Enligt 6 kap. 12 § är ett förbehåll om nyttjanderätt till såld fastighet för säljaren eller annan gällande mot den, som löser till sig fastigheten, när det upptagits i den handling, på grund hvaraf lagfart blifvit sökt af köparen, eller, där anmälan skett enligt 7 §, i den handling, som därvid delgifvits den lösningsberättigade, så ock då förbehållet eljest var honom kunnigt när han instämde sin talan. Oaktadt frågan om lösningsrättens utöfvande ännu är sväfvande, kunde det därför synas, som borde, när någon af dessa förutsättningar är för handen, hinder för inskrifning af den