Sida:Lagberedningens förslag till jordabalk III.djvu/298

Den här sidan har korrekturlästs
287

njuta sin rätt till godo utan hinder däraf, att hans anspråk grundas å lag eller författning, som genom den nya lagen blifvit upphäfd; i redan förvärfvade rättigheter af sådan art bör denna ej medföra rubbning.


12 §.

Den tid, inom hvilken lösningsrätt skall utöfvas, bestämmer förslaget i 6 kap. 6 § så att talan skall anhängiggöras inom 180 dagar från det lagfart söktes å köparens fång. Enligt förordningen angående upphörande af hembudsskyldighet den 16 Juni 1375 gäller åter, att den, som vill utöfva lösningsrätt, skall instämma talan därom i stad inom sex månader och å landet senast till första rättegångsdagen af det ting, som infaller näst efter natt och år sedan lagfart beviljades å det fång, som föranledt lösningsanspråket. Den nya bestämmelsen hänför sig omedelbart allenast till sådana öfverlåtelser, som äga rum efter det lagen trädt i kraft; i fråga om äldre öfverlåtelser skulle tiden för lösningsrätts utöfvande bestämmas enligt omförmälda förordning den 16 juni 1875, vare sig fråga vore om en lösningsrätt, som i nya lagen bibehölles, eller det gällde en lösningsrätt, som allenast på grund af stadgandet i 1 § kunde komma till utöfning. Då emellertid syftet med den i 6 kap. 6 § gifna bestämmelsen varit, att den, mot hvilken lösningsrätt kan göras gällande, skulle efter där angifna tidrymd äga trygghet mot lösningsanspråk, skulle det vara oegentligt, om icke efter det nya lagen trädt i kraft han finge i hvarje fall tillgodonjuta denna fördel, i den mån sådant kan ske utan förnärmande af den till lösen berättigade. För sådana fall, då vid den nya lagens trädande i kraft, den i äldre lag stadgade tid för utöfvande af lösningsrätt ännu icke gått till ända, böra. därför den nya lagens bestämmelser i ämnet vinna tillämpning, dock så att där lagfart sökts före den dag, då den nya lagen träder i kraft, den däri stadgade tiden icke må börja löpa före nämnda dag. Skulle emellertid härigenom uppkomma förlängning af den tid, inom hvilken lösningsrätten enligt äldre lag skolat utöfvas, skall den äldre lagen tillämpas. En bestämmelse af detta innehåll har upptagits i förevarande paragraf. Hvad sålunda föreslagits står i öfverensstämmelse med hvad som enligt 22 § i denna lag gäller i fråga om tillämpning af äldre och nyare lagstiftning om viss tids häfd.