Sida:Lagberedningens förslag till jordabalk III.djvu/89

Den här sidan har korrekturlästs
78
12 §.

Upplåtes servitutsrätt skriftligen, må inskrifning därför meddelas såsom om nyttjanderätt är stadgadt; skolande i fråga om sådan inskrifning hvad om inskrifning af nyttjanderätt är stadgadt äga motsvarande tillämpning.

Servitut, som uppkommer vid laga skifte, hemmansklyfning eller ägostyckning, må ej inskrifvas.


13 §.

Har vid öfverlåtelse af fastighet åt förre ägaren eller annan skriftligen förbehållits rätt att såsom undantag njuta viss afkomst eller annan förmån från fastigheten, må inskrifning därför meddelas såsom om nyttjanderätt är stadgadt; och gälle jämväl i öfrigt angående sådan inskrifning hvad om inskrifning af nyttjanderätt är stadgadt.

Hvad i 16 kap. 14 andra stycket, 18 första stycket och 34–43 §§ är stadgadt med afseende å inteckning skall äga motsvarande tillämpning i fråga om inskrifven rättighet, som nu sagts.


14 §.

Utfäster någon skriftligen, att från hans fasta egendom skall utgå viss årlig ränta eller afgäld i penningar eller varor, eller häftar såsom 4 kap. 11 § sägs egendomen för dylik rättighet, som fastighetsägaren vid öfverlåtelse af egendomen förbehållit sig eller annan, då må under de villkor och i den ordning, som stadgats för inteckning, meddelas inskrifning för rättigheten; skolande i fråga om sådan inskrifning tillämpas dels hvad har ofvan i 5 och 6 §§ stadgas angående nyttjanderätt, dels ock hvad enligt 16 kap. 8–10 §§, 11 § andra stycket, 18 § första stycket, 31, 32, 34–43 och 45 §§ gäller i fråga om inteckning; dock att, där rättigheten öfverlåtes till annan, denne i fall, som 16 kap. 8, 9 eller 10 § afser, icke äger bättre rätt än den, till hvilken rättigheten upplåts.

Är egendom, hvari finnes meddelad inskrifning för rätt till ränta eller afgäld, tillika besvärad af inskrifning för rättighet, som i 10, 12 eller 13 § sägs, skall hvad i 10 § stadgas angående inteckning äga motsvarande tillämpning å rätten till ränta eller afgäld.


15 §.

Sedan inskrifning meddelats för rättighet, som i 14 § sägs, äge rättighetens innehafvare att i den ordning utsökningslagen bestämmer ur