thertil; miste ära och embete, och hafwe förbrutit thet han fådt hafwer."
S. F. Ej må någon Swensk innewånare, wid tjenstens förlust, och att blifwa ansedd som en otrogen tjenare, wärfwa för främmande Herrskap, eller till detsamma skänka, öfwerlåta och utur Riket practicera något mannskap; Och om någon, inländsk eller främmande, sjelf eller genom andra, lockar och öfwertalar någon, af Rikets undersåtare, antingen han är i Kronans tjenst, eller ej, att gå ur Riket, eller träda i främmandes tjenst, skall han, efter omständigheterne straffas, antingen med ansenliga penningeböter, eller swår kroppspligt, eller ock till lifwet, samt wara skyldig att skaffa det wärfwade mannskapet tillbaka: Börandes de, hos hwilka slika försök göras, sådant hos Konungens Befallningshafwande genast tillkännagifwa. 1768 den 18 Febr. KF. 3 §, MW. 9 T. p. 7. Ej må någon här i Riket wärfwa för utländsk räkning, eller, utan att hafwa förskaffat sig behörigt tillstånd, träda i främmande krigstjenst, wid answar som Författningarne särskilt därom stadga. 1802 den 7 April, KF. 43 §. Eho, antingen främmande eller inländsk, som söker någon Manufacturarbetare borrtlocka, eller hemligt och olofligtwis utur Riket förskaffa, bör därföre pligta 2000 daler S:mt, samt dessutom wara skyldig den borrtlockade och afwikna personen att återskaffa. 1756 den 3 Aug. KB. till Comm. Coll. MW. 6 T. p. 3980. Jämnför angående förlupit Fabriquesfolks skyddande af Främmande Ministrer, KB. den 27 Oct. 1746, Bredberg, 1 T. p. 244. Den, ware sig främmande Skeppare eller annan, som tubbar och lockar Swenskt, särdeles sjöfolk, ,till utrikes sjötjenst; skall därföre pligta 150 riksdaler Specie för hwarje person, som dymedelst warder practicerad ur Riket, samt den, som warit förföraren behjelpelig, eller i en så
