S. F. Det blifwer wäl Kronones egen sak och en tillhörig rättighet, att låta slå mynt; dock förbehålla sig Riksens Ständer, när någon förhöjning eller afslag af skrot och korn skulle ärnas och förehafwas, att sådan ändring ej utan deras wettskap och samtycke må ske. 1772 d. 21 Aug. Reger. Form. 44 §, MW. 10 T. p. 21. En mark (eller 16 lod) silfwer, (a 18 grains på lodet,) af 14 lod 1 grains finhet, skall utmyntas till 7 15:dels Riksdaler, och en mark (eller 16 lod) guld, (a 24 Carat på marken, samt 12 grains på Caraten) af 23 Carat 5 grains finhet, till 6012 Ducat. 1664 den 1 Sept. Kongl. MyntOrdn. 7 §, v. Stjernm. Comm. och Pol. F. 3 T. p, 251. Jämnför KF. den 27 Nov. 1776, § 1, MW. 10 T. p. 730. Tredjedels Riksdalrar skola utmyntas till samma skrot och korn som de hela; 16:dels till 11 lod 1 gr. finhet; 112:dels till 8 lod 2 gr. och 124:dels Riksdaler till 6 lod 2 grains. 1770 den 9 Januarii, KF, MW. 9 T. p, 128. Som wid wissa tillfällen guldmynt kan till en wigare rörelse och mera beqwämlighet uti handeln blifwa nödit; så will Kongl. Maj:t jämwäl tillåta, att så wäl Swenske Ducater, som Holländske fullwigtige och behörigen cordonnerade Ducater, må i allmänna rörelsen få circulera och emottagas till ett gångbart wärde emot Riksdalrar, af En Riksdaler 46 ss, eller 35 daler 8 öre K:mt. 1776 den 27 Nov. KF. 8 §, Mw. 10 T. p. 732. Jämnför Kongl. KamarColl. Tariff, den 16 Januarii 1777, MW. 11 T. p. 4: warandes wärdet å Swenske Ducaten sedermera nedsatt till 93 skillingar, eller En Riksdaler 45 ss. specie. 1800 den 12 Aug. KF. Kopparpoletter samt tryckte och skrifne sedlar eller valuter, i stället för contant skiljemynt, få hädanefter icke utgifwas, wid det straff, som uti allmänna Lagen å falsk myntning är stadgadt; Fahlu BergslagsPoletter af koppar, dock härfrån undantagne, hwilka få hädanefter som hitintils,
Sida:Lagfarenhetsbibliotek V 1.djvu/140
Den här sidan har korrekturlästs
140
MissgjerningsBalken, 7 Cap. 1 §.
