men blef af gunst och nåde förskonad med 8 dagars fängelse wid wattn och bröd. 1787 den 27 Apr. Kgl. Conseille Prot. Jämnför Kgl. Rådk. Prot. den 17 Apr. 1787. Gör någor, som till krigstjenst legd, wärfd eller dömd är, uppsåteligen sig därtill odugelig, genom stypmpande af lem eller eljest; straffes med 30 par spö, och ärsätte lega eller wärfningspenningar: men saknas hoshonom tillgång; aftjene sådant jämnlikt wanlig beräkningsgrund, med dagsarbete å fästning, eller hos målsäganden, om denne det yrkar. 1802 den 7 April, Kongl. WärfningsStadga, 26 §. Jämnför 10 Cap. 36 § Kongl. KrigsArt. den 31 Martii 1798.
Anm. Abrahamsson i dess Anm. till L. L. p. 728 uppgifwer Kongl. Swea HofRätts CriminalResolutioner, den 7 Sept. 1695, den 24 Martii och 9 Maij 1696 och den 23 Martii 1704, att de som burit händer på sig sjelfwe och dymedelst welat afhändt sig lifwet, jämte kyrkopligt, blifwit för de sår de sig sjelfwe tillfogat, belagde med lika böter, som hade de på det sättet sårat någon annan.
5 §.
"Bekänner någor falskeliga, thet han sådan gjerning gjordt, som dödsstraff förtjenar; ware lag samma."
P. St. Huruwida egen bekännelse gäller i brott, som å lif gå. XVII: 36 RB.
S. F. Enkan Margaretha Christophersdotter, hwilken för att dö, angifwit sig att hafwa mördat barn; men wid en iråkad swår sjukdom bekännt sig hafwa ljugit, dömdes till 14 dagars fängelse wid wattn och bröd samt 3 söndagars uppenbar kyrkopligt. 1709 den 31 Maij, KB. till S. H. R. Drängen Johan Bengtsson, som bekännt sig med sådana kreatur hafwa bedrifwit tidelag, som man
