uppsnappa andras barn, för att antingen uppfostra dem i annan Religion eller med dem utöfwa tiggerier. Sådane menniskotjufwar hållas till fästnings- eller tuckthusarbete, intilldess den borrtröfwade åter bekommit friheten, hwarefter de ytterligare dömas till 3 a 10 års fästnings- eller tuckthusarbete.
8 §.
"Pinar man någon, at thermed twinga honom till bekännelse i någon sak; tå är ock edsöre brutit, och plichte han dess utan för såramålet, ther sådant ther i kommer."
P. St. Pinas någon till bekännelse, XVII: 36, 37 RB.
S. F. Det i 20 Cap. 8 § MB. utsatte edsöresstraff, är förändrat till ett års fängelse, med eller utan arbete, efter omständigheterne, jämte 100 dalers böter till treskiftes, samt i brist af botum, arbete därutöfwer i 4 månader. 1779 den 20 Januarii, KF. MW. 11 T. p. 590.
9 §.
"Rånar man, och med fullt wåld tager af annan, i hans hus, gård, skepp, å gato, eller å wäg, något hwad thet hälst wara kan, mer eller mindre; miste lif sitt."
P. St. Tages med wåld, eller göres onyttigt för annan jord, hus, skog, watn eller watnwärk, XVIII: 1 JB. Röfwas, till lands eller watn, XXI: 1 MB; wid wådeld, watunöd, fiendes anfall, i pest och farsot, XXI: 5 MB.
S. F. Den, som rånar och tillika bryter edsöre, miste högra hand och lif sitt; men eljest, när rånaren tillika slagit och sargat den andre, och han för rånet till döden dömes, bötes intet för sårandet eller annan wåldsamhet. 1699 den
