S. F. För begångne stölder i Stockholms Stad och på malmarne, som på en gång blifwa uppenbara, och under en lagsökning komma att afgöras, bör kyrkopligten ske i den församling, hwaräst största stölden är föröfwad. 1720 den 6 Julii, Kongl. Resol. 4 §, MW. 1 T. 265.
3 §.
"Warder tjuf för stöld andra gången lagförd; böte
fyradubbelt tjufnadens wärde. Orkar han ej böta; plichte
med kroppen, som sagdt är, och tå ökes straffet med fem
par spö, eller fyra par ris. Kommer han tridje gången
åter, och stiger tjufnaden til hundrade daler; warde hängd,
ehwad thet är man eller qwinna. Är tjufnaden mindre,
miste ej lifwet: utan plichte med kroppen, efter stöldens
wärde, och arbete i try år under Konungens hächte. Stjäl
han fjerde gången; warde hängd.
P. St. Att kroppsstraffet beräknas efter stöldens wärde, XL: 1 MB. Dömes någon till arbete, och finnes det ej, V: 9 Str. B. Att stöld tredje gången underställes HofRätt, XXV: 5RB.
S. F. Lagens rätta mening och förstånd är, att den, som en gång för stöld är dömd och afstraffad, och sedan med snatteri beträdd warder, bör därföre såsom itererad stöld dömas och afstraffas. 1738 den 16 Febr. RB. Jusleen, p. 20. Domare må ej äga frihet, att, utom lagens tillåtelse, uti mindre brottmål till arbete på Spinnhuset eller annat publikt ställle förwandla den därå utsatte pligt eller böter; men då någre, i synnerhet qwinnfolk, beträdas med itererad tjufnad, eller för någon grof wanart andra gången skola lida straff, måge Domstolarne i Stockholm slika brottsliga personer, på längre eller korrtare tid, efter brottets och personens
