han rymmer, å nyo beträdes med stöld, kåkstrykes och bränmärkes han i pannan, samt återförsändes till fästning eller tuckthus, att där, i hela sin lifstid, under sträng tillsyn, till arbete hållas: warandes igenom ett Rescript den 28 Maij 1791, (Fogtman, l. c. 6 D. 6 B. p. 127) förklarat, att det i Kongl. Förordn. den 20 Febr. 1789, för simpla stölder utsatte straff, ej medförer ärans förlust. I Frankrike deporteras den, som andra gången beträdes med tjufnad, men till förekommande af itererade missgerningar, är därstädes den författning widtagen, att den som häcktas, får i fängelset utöfwa flera där tillåteliga arbeten, hwilketdera han sjelf utwäljer; att af förtjensten tillfaller 1/3:del fängelseinrättningen, 1/3:del tillställes delinquenten, att förskaffa sig bättre föda än Publicum består, och 1/3:del hålles oförryckt honom till handa, tills hans fängelsetid är ute, då den honom tillställes, och han således icke alldeles tomhänd därutur släppes. Code Pénal, 16, 17, 36, 37 §§. Jämnför härmed mitt förslag i Lagf. Bibl. 3 T. pag. 352, 353, 354. Att en Swensk yngling J. Ä. 19 år gammal, som på en gång första gången lagsöktes för 7 af honom begångna stölder, efter af gunst och nåde bewiljad lindring till watn och bröd, i stället för spöstraff, förklarades böra sändas till Öen St. Barthelemy, på det han, såsom orden lydde, å en Riket tillhörig ort måtte wisa en förbättrad lefnad och blifwa en nyttig medlem i Samhället, se Kongl. Rådk. Prot. den 11 Julii 1785.
4 §.
"Alt thet stulit är, bör gäldas åter, förr än böter
uttagas. Gitter tjufwen thet ej; förnöje målsäganden med
