179–185, 729 §§. I 159:de Art. af Kejser Carl den 5:s Peinl. Halsg. Ordn. anses stöld, begången genom inbrott, eller genom steges nyttjande, eller då tjufwen haft på sig mordiska wapn, med lika straff, hwilket äfwen öfwerensstämmer med 2 T. 20 Afd. 1157, 1163, 1167 §§. i Preusiska Lagen. Medelst 4 §. i Kongl. Danska Förordningen den 20 Febr. 1789, är för inbrottsstöld utsatt spöslitande och fästnings- eller tuckthusarbete på lifstid. Både i Franska och Preusiska Brottmålslagarne är mindre straff utsatt, om inbrottet sker i obebodt hus. Code Pénal, 180, 183, 185 §§, Preus. L. 2 T. 20 Afd. 1169 §.
7 §.
"Bryter tjuf sig in genom fenster, eller eljest i gård och
hus om nattetid, och får sår, eller warder dräpen; ware
ogildt. Sätter han sig til motwärn, ehwad thet är natt,
eller dag, ware lag samma. Gjör han them skada, som sitt
wärja wilja; ligge i tweböte, och plichte thertil för
hemfridsbrott."
P. St. Sker dråp i nödwärn, XXII: 1, XXVI: 4 MB. Ställer sig missgerningsmann till motwärn och dräpes, XXV: 1 MB, eller dräper, XX: 10 MB. Huru i såra- och lytesmål bötes, XXXIV, XXXV Cap. MB. Böter för hemfridsbrott, XX: 1, 2, 4 MB.
S. F. På Konungens befallning kunngjordes, att eho som warse blef någon tjuf komma igenom ett fönster, eller eljest wåldsammeligen inbryta sig i något rum, skulle hafwa frihet, att skjuta honom för hufwudet, där han eljest intet förmådde honom att gripa och fasttaga, allenast därpå noga akt gåfwes, det en slik extremitet icke blefwe brukad i oträngt
