mål. 1701 den 17 Julii, Öfwerståth. Kunng. Lagerström, 2 T. p. 161.
Anm. I Preusiske Staterne anses stöld, som nattetid begås, med högre straff, änskönt wåldsamhet icke därjämte föröfwas. Preus. L. 2 T. 20 Afd. 1148 §, hwilket äfwen sträckes till dem, som öfwer natten låta sig inläsa i husen. ibid. 1166, samt om någon å öppen landswäg, eller i Gästgifwerierne stjäl de resandes coffertar, kappsäckar och andra tillhörigheter. ibid. 1178 §. Angående England och Frankrike, se ofwanföre 40 Cap. 6. §. pag. 543, 544.
8 §.
"Tager annar man tjufwen, än then, som rätter
målsägande är, eller godset wårda borde; tå äger han tjugonde
penningen af alt, thet tjufwen ther hade med sig, som hans
egit war."
P. St. Bastas eller bindes oförwunnen, XX: 7 MB. Finnes stulit gods å färsk gerning, LII: 1 MB.
S. F. Den, som upptäcker någon tjufnad, må i det fallet, då ägaren till den borrtstulna summan eller waran, icke förut någon belöning därföre utfäst, wara berättigad till 20:de delen af den dymedelst återstälde summans eller warans wärde. 1766 den 3 Junii, KB 4 mom. Ugglas, 1 T. p. 217. Den, som upptäcker och bewisar tillgrepp, tjufnad eller försnillning af Kronans medel eller tillhörigheter, till högre belopp än 3 Riksdaler 16 skillingars wärde; skall i belöning undfå 10 Riksdaler, hwilka Kronan förskjuter, och af den brottsliges egendom böra ärsättas. 1798 den 31 Martii, Kongl. KrigsArt. 8 Cap. 6 §.
Anm. Herr Professoren Solander i 3:dje forrtsättningen af sina strödde beswarade lagfrågor, pag. 19, förklarar det icke wara lagstridigt, att gildra för tjufwar, så
