att lösa sig ifrån kyrkopligten med 100 daler S:mt till nämnde kyrka; dock så, att han i Sakristian undfeck skrift och aflösning. Om någon i Frankrike förolämpar annan, af ehwad Religion som häldst i dess andaktsöfning, anses han, efter NationalFörsamlingens Beslut d. 29 Julii 1791, första gången med 500 Livres böter och ett års fängelse. Andra gången likaledes 500 Livres böter, men 2 årigt fängelse. Code des Juges de Paix, p. 212. Code Penal, Art. 296, 569. – Att sluta af 15 § i Konung Johan den 3:djes GårdsRätt, Just. W. p. 45, skulle tyckas, som Högstbemälde Konung icke ansedt ett rus för någon förbrytelse, emedan dryckenskap inom hans Hof icke i annat fall med answar belades, än då den druckne, såsom orden lydde, löpte på gatan sig sjelf till spott och spe och hwars mans åtlöje, synnerijgen uti främmande land. Herr Professoren D. v. Schulzenheim i dess för Kongl. Wet. Acad. år 1799 hållne Tal om den offenteliga wården, i hänseende till Folkets seder och hälsa, p. 30, yttrar sin förundran däröfwer, att ehuru en särskild Konglig Författning, under den 17 April 1733, utkommit emot swalg och dryckenskap, denna odygd ej uti den sedermera år 1736 utfärdade Sweriges lag med något straff blifwit belagd, utom i 3 C. 4, 5 §§ MB, wid de tillfällen, då Kyrkan i sådant oskickeligit tillstånd besökes; men därwid lärer det icke hafwa warit Herr Professoren bekant, att MissgerningsBalken, den ende i Sweriges Lag, hwari bestraffning för denna odygd kunnat införas, redan wid 1731 års Riksdag och således före 1733, af Riksens Ständer war granskad och gillad, samt att i följe däraf någon widare ändring eller jämnkning icke kunde tillåtas. Se 1731 års Riksd. Besl. 3 §. MW. 2 T. p. 858. Emedlertid förtjenar hwad Herr Professoren widare i detta Tal anfördt, angående fylleriets
Sida:Lagfarenhetsbibliotek V 1.djvu/69
Den här sidan har korrekturlästs
69
MissgjerningsBalken, 3 Cap. 4 §.
J 3
