underhafwande, i något samtal om nödwändigheten af sådane steg sig utlåta, wid straff at warda arquebuserad. ib. 8 §. Skulle någon förfalska de Algieriske Sjöpassen, eller eljest missbruka dem till främmande undersåtares skepp och tjenst; så skall han som en landsens förrädare straffas till lif, ära och gods: och skall icke allenast den undergå det straffet, som sjelf så grofweligen misshandlar, och sådant directe eller indirecte befordrar och tillåter, utan ock den, som öfwertygas att hafwa wetat däraf, och det icke uppenbarat. 1730 den 12 Januarii, Kongl. Regl. 12 §, MW. 2 T. p. 807.
Anm. I Kongl. Commissionens Dom öfwer Hollsteinske GeheimeRådet och Öfwerstemarskalken Baron Georg Henric von Goertz, dat. den 11 Febr. 1719, blef han ifrån lifwet dömd för ett i Sweriges Lag onämndt Riksförräderi, nemligen såsom orden lyda: att hafwa sökt sätta Sweriges Rikes innewånare uti omildt omdöme hos deras Konung och Öfwerhet. Det är fråga wärdt, hwilkenderas minne igenom domskälet mera sårades, Konungens eller Favoritens? Af det p. 89–92 införde Kongliga Bref, angående den namnkunnige Sachsiske GeneralLieutenanten Paykull, skönjes tydeligen, att han, så wida fadren wid afflyttningen ur Riket ej warit nog försiktig att utwärka sig endtledigande ifrån dess trohetspligt, efter Lagens yttersta stränghet blifwit dömd ifrån lifwet; men owanligt war det, att HofRättens domskäl skulle komma ifrån Majestätet. – Den ryktbare Danske Grefwen och RiksHofmästaren Corfitz Ulefeld, som i Danemark war förnämste personen näst Konungen, och på sådan grund, främst ibland 16 Danemarks Rikes Råd, den 8 September 1645 undertecknade FredsTractaten emellan Swerige och Danemark i Brömsebro, hwarigenom Jämteland, Härjedalen, Gottland och Ösel för alltid och Halland på 30 års tid till Swerige afträddes, sedan
