Sida:Leopold Samlade 1 1814.djvu/12

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

det nedlades för en Konungs fötter, af hvars belönande nåd författarn ägde allt hvad som påkallar den djupaste undersåtliga tacksamhet; och att han, vid gränsen af sin lefnad, i den ärefullaste tidepunkt för sitt Fädernesland, och med minnet uppfyldt af sin Konungs välgerningar, hvarken ägde förmåga att tysta sitt hjertas känslor, eller annat sätt öfrigt, att förvara dem undan den glömska, hvari han gick att sjelf nedgömmas.

Med djupaste undersåtliga vördnad framhärdar,


Stormäktigste Konung,
Allernådigste Herre!
Eders Kongl. Majestäts


allerunderdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåte,
Carl Gustaf af Leopold.