Sida:Leopold Samlade 1 1814.djvu/39

— 7 —

Och svärjen, vid hans fot, den lydnad han begär
För Rom — och den som Rom till er regent skall nämna.
J veten om Pompé är van att blifva lydd.
J kunnen göra val emellan Roms beskydd,
Och allt det tömda blod som skall ett afslag hämna.

ODEN.
Ditt högmod, — eller ock det budskap som du bär,
Hvad bör, — jag vet det ej, — vår större undran väcka?
På dessa hjeltars tro begär du synas här,
Och du försöka djerfs att dem med hot förskräcka?
Långt bör du, Roms Legat, rätt långt begreppet sträcka
Om våra löftens helgd, att midt inför vår här,
Med detta fega språk ett folk af kämpar gäcka.

Vi hafva ej begärt det skydd Pompé oss gett,
Vi veta i behof att sjelfve oss försvara;
Vi honom som en gäst i våra hyddor sett,
Och aldrig som ett värn i våra länders fara.
Så väl som sitt beskydd, sitt hot han kunde spara:
Att lefva eller dö, för Asarne är ett,
Så ofta frågan, är att friheten bevara.

Vi söka ej ett namn, en fåfäng värdighet.
Pompé med sitt beröm vårt högmod ej förleder.
Men om han känner oss och känner våra seder,
Så vet han vårt förakt för våld — och trolöshet.