Af ett fördoldt parti han styrkan sammandrager,
Att i förbund, mot mig, med fiendernas här...
SIGURD.
Han? Asmun? — till den höjd han skulle brottslig blifva,
Att vilja Romarns ok åt Schytiens kämpar gifva?
ODEN.
Och denna boja, lagd på eget fosterland,
Du tror det knappt, — dess pris — dess pris är Thildas hand!
SIGURD, med bestörtning.
Hon älskas af Pompé?
ODEN.
Sen trenne somrar redan!
Du mins, vid denna tid, att han i Schytien var.
Hans eld, förskuten då, har blifvit gillad sedan
Till pris af det beskydd han svurit hennes far.
Ej att jag åt Pompé till ensam afsigt länar
De svaga tänkesätt han synes följa blott;
Att krossa en nation, hvars frihet är dess brott,
Han sig med romersk list af Asmuns hat betjenar,
Och hoppas genom svek, hvad vapnen ej förmått.
SIGURD.
Förskräckligt!
ODEN.
Sant likväl.
Sida:Leopold Samlade 1 1814.djvu/48
Den här sidan har korrekturlästs
— 16 —