KASSANDER.
Åh! det har jag fått röna! —
Men jag, jag törs ej, jag — .
(han för henne till Leander.)
Se der, en ann, min sköna.)
KOLOMBINA, (med Pierrot.)
Ack Herre, se oss begge två!
Vi ha, vet Gud, hjelpt till att narra Er också.
Er ädla hämd, bör icke glömma
Att oss till samma straff fördömma.
KASSANDER.
Gift dig, du med, och sedan gack
För fan i våld!
KOLOMBINA och PIERROT.
Stor tack! stor tack!
KASSANDER. ISABELLA. LEANDER.
KOLOMBINA. PIERROT.
- - - - - - - - - - - - Den Gud som hjertan tänder
- - - - - - - - - - - - Sig till de unga vänder,
- - - - - - - - - - - - Och flyr med harm och hån
- - - - - - - - - - - - En gammal skröplig son.
Njuten då, Njutom då,
Sälla två, Sälla två,
Den fröjd han Er sänder, Den fröjd han oss sänder!
- - - - - - - - - - - - Ålderns vår,
Sida:Leopold Samlade 1 1814.djvu/515
Den här sidan har korrekturlästs
— 483 —
