Sida:Leopold Samlade 1 1814.djvu/56

Den här sidan har korrekturlästs
— 24 —

Som häpen, utan strid, att dem förströdda se,
Och tvungen, utan blod, att segern tvungen ge,
Skall lemnas af sin här åt ödet af sin fara.
Då, kämpar, är det tid att segerns lag förklara,
Att kläda purpurns rätt af Asarnas tyrann:
Och finnes en så feg att honom då försvara,
Att möta våra svärd, då, bröder, stupe han!
Hvem syns? det är han sjelf. Han kommer. —
(Han gör tecken att skiljas åt.)

ANDRA SCENEN.

ASMUN. ODEN.


ODEN.
Asmun, svara:
Den ära dig är skedd, ditt mod förtjenar den:
Men, om jag gör dig rätt, begär jag den igen.
Kan Oden om din tro i dag försäkrad vara?
Ser du i mig din kung? ser jag i dig en vän?
Det agg oss länge skilt, säg, har det slocknat än?

ASMUN.
Du tror då att din gunst min svaghet skall förblinda?
Att äran blidka skall en förolämpad far,
Och smickrets fega lof till tystnad mig förbinda?
Jag tiger: men du sjelf, hvad säger du, barbar?