Sida:Leopold Samlade 2 1815.djvu/102

— 88 —

Hos den lycklige han gör.
Hjelten, som för äran strider,
Möter hon med Ryktets röst;
Men den dygdige, som lider,
Äger henne i sitt bröst.

Chor.

För det Sanna, för det Sköna,
Vågen, liden, dödlige!
Uppe der, bland himlarne,
Sitter Han som skall belöna.

Gudars nåd kan ej betalas,
Likna dem är dygdens höjd:
Må den usle då hugsvalas!
Må den sorgsne känna fröjd!
Flyg din ovän att förlåta,
Dränk hans fel i glömskans haf:
Ingen blodstår må han gråta,
Ingen ånger frätas af.

Chor.

Låt oss likars svaghet glömma:
Lefve de med oss tillfreds!
Bröder, öfver stjernors krets,
Dömmer Gud oss, som vi dömma!