-— �Sfr .^ . iivSh eld �II 4iWl^'ägfob gi<5k.< Ditt hus skall 'tldHg insitt stötMy ' - .M^^enha riéhbis ^t^erltai skick^ � i Och ald% li^4ittis ^^3gellbK �ok f ^i A I en åäMäfetlij^ ibmn fdrniita^. ^|l/> -' a^Iå.) �jdltén �se-2nla I9)e an ^ � Qéf � j �rn hans lijerfft < '^bombårärJ/ ' Han -aSket iiattinpdét Vinne hfinJ J Men ve den käii9lol6.stat man, Sodi'4j en bakå^ � xjli^tning sårar; ' Som hennes aska samla kan. Och ge åt gpaf v a �^ ^— utan tårar! Så njut den tröst du har igen: Res marmom opp, och skänk din vSn Den vård af tacksamhet och smärta , Som hennes minne saknar än: Du kan ej skänka henne den Så oskattbar, som hennes hjerta �
- } Denna sorgens och saknadens propheti befinner tig
follkomligen motsagd af utgSngen. Författaren skulle anse sig skyldig att afbedja den orättVisay som kända finnas i dessa rader ^ eller att alldeles utelemna dem, om de innehöllö annat än den första saknadens ranliga sprUc, och om man vid sSdana tillfallen hade rätt att smickra sin vSntan med attt det Ijckliga, som kan, möjligtvis^ en dag inträfia.
