Den här sidan har inte korrekturlästs
40oo<>oooo<xx>ooc>oooo<><x:*
DEN VACKRA BEDJERSKAN; ELLEK TROHETEN I LIF och DÖD. sagaT. JM är Kärlekens och Himlens hand Förent tvä ädla hjertans oden, Hvad sällt, hvad oupplosh'gt band, I lifvets mödor I ja, i döden! Nej, de ej mera äro två; Nej, själ med själ tillhopa gjutes} Hvart enda nöje samfalt n jutes, Hv^rt qval de samfält undergå; Och döden sjelf blir sällhet då. Blott deras lif på en gång slutes. När hSlsan, våren, Hymen ler, Hvad vällust, lycklige, för er,. Att deras Ijufva pligter yrka I När sjukdom tår, när motgång slår, Hvad, balsam i en makas tår! Och i en makes mod, hvad styrka! Men ack! när Dödens grymma slag, Så öm förenifig ändtlig bryta, O
