_ S89 . ^'Att Rummet fina i länkan bara^ .Nu, yiU Ni ha't _ i byxome!'!
Det är. for er skull, käre Broder, Från Norr, - och Kungshobnen-och Söder: Som jag, med hjelp af rimmets Ijud> Enfaldeligen tecknar detta, Att nästa torsdagsqväll, vill Gud, För er, vid kaklugnen berätta. Om J ej finnen, gode män, Den lärda skräddarn fullt så rolig, Som mången ann Kantisnleiis yän. Till minsta syns den tanken trolig^' Att han var likså slug på den.
Du som med barm mig forevitac Ett lekverk af en glad minut. Betänk jag blott figurer kritar. Som tidens band skall stryka ut^ Allt är och blir en lek till slut, Hvad blotta Bildningsgåfvan ritan Men ett System, hvartill gem*t. Sin högsta styrka gått att samla; Som byggs på fall af tretti gamla;