— ' 4o9 ^ I hopp att finna der Makar. Hvein vet, bland dessa vittra gillen/ Om han ej jollrar nu i lag Med denna mängd berömda inillen^ Som skilhat med så ädla drag, Hans Iii^na vishet, hans behag? En af dem sig till henne vände: "Han blott i våra skrifter är.
- 'Vi hafva målat honom der,
•'Men utan att vi honom kände.?* Thelém begaf sig längre fram. Dess väg förbi en högvakt leden Nej; söka här, bland rök och eder. Min visa vän, det vore skam. Åtminstone har hofvet seder. Dem blygsamhoten slipper fly. Det fina skämtet kan fördragas. Men här, om jag steg in, .•• nej, fy! Gud vet fpr hv^m jag skulle tagas. Thelcm, ju mindre ljus hon vann. Ju mer sin saknad kände ökas. Pa Komcdi'n, på Operan, Slod hennes flykting än att sökas. Man gaf en pjes af ^Kotzebue: Dess andra akt begyntes nu^
