Den här sidan har korrekturlästs
FÖRR OCH NU.
Emilia! dina mörka hår
Försilfras ren af tidens händer.
Din panna flera skrynkor får,
Din vackra mun får mindre tänder.
De rosor dina kinder fly,
Din pensel fåfängt söker härma,
Och din ur blodet flydda värma,
Förgäfves ljuges på din hy.
Förlorad möda! gäckadt hopp!
Ditt tretti somrars segerlopp
Kan ej för andra gången löpas;
Den bunt Kalendrer du bränt opp,
Ur Tidens hand ej återköpas.
Din väg bär fram till Glömskans land,
Och ingen makt dess kosa bryter.
Hvad hjelper nu, då ögat flyter
På öfvergifna kärleksband,
Att ditt porträtt, af konstnärns hand,
Med evig vår, på duken skryter?
Beskyddar målarns trolleri
En barm, hvars skatter tiden plundrar?
