Den här sidan har korrekturlästs
— 62 —
Och glömsk af menskors oförrätt,
Ännu ifrån din höjd, med samma ömhet vaka
För Sverges väl, och för din Ätt!
Kungars Gud! mot brottets panna,
Slunga dina åskors brand;
Men förtyng ej straffets hand!
Låt ej hämdens fasa stanna,
Öfver ett olyckligt Land!
