Den här sidan har korrekturlästs
OM
EN DEL AF
YTTRANDE RÄTTENS FRIHET,
ELLER
BREF OM ANONYMEN[1].
I. Brefvet.
Ni frågar mig, min Herre, om jag icke, likasom ni, skulle anse det såsom ur många skäl nyttigt, i fall hvar och en skribent vore förbunden att i trycket utsätta sitt namn, och att utan masque frambära till allmänheten de tankar, meningar, underrättelser, påminnelser, han finner sig befogad att henne meddela? Ni tror, att många missbruk skulle derigenom förekommas, och ingen o-
- ↑ Följande tvenne bref, som äro af redan gammalt datum, äga ej deras form af bref, till låns af påfundsgåfvan. De skrefvos verkligen på en tid, då frågan om detta ämne tycktes uppkomma; till en person af förtjenst, med hvars tankar derom, författaren likväl ej hade den lyckan att kunna förena sig. Som ett slags afhandling öfver en vigtig del af Litteraturens frihet, har man ansett dem böra undantagas från enskilta brefs vanliga öde. De innehålla åtminstone idéer och anmaningar, nyttige att samla i detta, som i andra ämnen, vare sig som grunder att antaga, eller anledningar till närmare pröfning.
