Sida:Leopold Samlade 3 1816.djvu/149

— 139 —

och om dess faror; eller tror ni att alldeles inga hota honom? Har han ej att strida i hvart samhälle emot tusende laster, missbruk, dårskaper, alla förda genom en gemensam fruktan att räcka hvarandra handen till hans undergång? Ärelystnaden, egennyttan, lycksökaren och hans afgud, bedragaren och den bedragne, svärmaren och proselyten, charlatanen och hans beundrare, fördomen och den som betjenar sig deraf, hålla de sig ej alla väpnade emot honom; enigt sammanslutne, likasom länkarne i en kedja, för att om möjligt är, omkringstänga och nerqväfva honom? Men, säger ni, lagen skyddar honom ju? Lagen! det är att föga känna hatet och förtörnelsen, att tro dem, utom lagens straffande hand, icke äga en enskilt hämnande, och att man af dem har ingenting att frukta, så snart man blott handlar lagligen, Dessutom, huru stor möda har det väl i alla tider kostat dem, när de först lärt känna sina offer, att emot dem missbruka sjelfva lagens myndighet? Bayle förföljes af narren Jurieu, han förlorar syssla och inkomster; Wolf af narren Lange, och han hotas med repet. Rousseau dekreteras och landtförvises. Men låt också lagens biträde fåfängt anropas; saknar derföre argheten alla utvägar? Helvetius qväljes till döds. Popes hela lif förgiftas af smädelsen. La Bruyeres mästerliga bok gjorde honom nästan så många fien-