— 186 —
vackra vingar, och en liten pipa i handen af ett svart glänsande träd, som han skänkte mig. Jag öfverlemnar åt dig, sade han, tillika med denna gåfva, utgången af detta märkvärdiga företag. När du blåser i den ena ändan af denna pipa, skall hela den fransyska flottan sjunka till botten, och när du blåser i den andra, skall samma öde träffa den engelska. Dermed for han åter ut genom fönstret, direkte opp till månen igen. Jag har således begge dessa flottors öde i mina händer. Jag kan blåsa min pipa som jag vill, i den fransyska ändan eller i den engelska. Så snart Herr Pitt erhållit denna kunskap, hoppas jag att något mera silfver än hittills skall komma i omlopp hos oss, och att kurs och agio skola låta bättre styra sig.
Hvilken orimlighet! ropar man. Men hvarföre då? känner ni folket i månen? känner ni naturens fördolda krafter? och hvad olika verkan hon kan gifva åt samma pipas olika ändar?
Att fullkomligt afgöra tillräckligheten eller otillräckligheten af naturens krafter till vissa otroliga effekter, det är och blir med vår kunskap kanske för alltid omöjligt. Men att alltid misstänka bedragaren hos hvar och en, som påstår att efter sin vilja framkalla dessa underverk, det
