Ö22
gudomlig, upplagen bland gudame, var bod dem en verkelig titel, och blef till och ified ett van- ligt historiskt epilhet Det svarar, i delta brak, fullkoinli^en emot vårt Ifog^tSaligé Man öfver- väge delta ord, egnadt ät rangen, och döme se- dan emellan det fordna Rom och oss, som med ömkan förundra oss öfver dess orimligheter. Allt som hor till bruk, seder, tankosStt, miU 8te dä alltid undantagas, när man vill, i desat Smnen, dömma med billighet Om det fans i aDt detta nägot groll smicker, tillhör beskyllninged derför, tvifvelsutan, mera Senaten och Folket, som c^flentligen beslöto dessa gudavärdigheter åt Augustus och hans efterträdare, än skalderna, som blott upprepade dem , blott lemnade åt Roms Herrar en heder, hvilken likaså lagliged tillhörde, eller skulle en dag tillhöra dem, som den rang och de titlar vi hos oss njuta, enligt Konungens fullmakter. Men elmni smickrande det ock må hafva varit för Roms beherrskare att på detta sätt blifva Gudar från dödlige, och att redan i förhand hälsas derfore af poeterna, bor vår förtrytelse deröfver vid närmare eftersinnands mycket minskas, och äran deraf synes oss mätte-' lig, i ett GudaSystem, efter h vilket ofverGuden stundom gaf örfilar åt sin gemål. Olympens Droftlr ning. Och Vishetens Gudinna sparkade Kärlekeoi
