•ch en behöfver uppstiga till deras svårfattliga grunder. Kanske är det ej på samma sätt med sådana läror' som skola tjena till förståndets upplysning. Kanske måste dessa, åtminstone till en Tiss grad, vara, om jag så får uttrycka mig, ge- � nomtänkliga för alla som skola deraf upplysas. Msn hvilken. upplysning, som knappt tio eller tjugo menniskor i ett helt rike någon tid kunnat blif-^ n i stånd att fullkomligt fatta! Man talar om att popularisera den kritiska philosophien, och att deraf blott meddela resulta-^ ten. Det är Fiilleborns förslag. Men antingen iga då dessa resultat i sig sjelfva, och i deras egen beskaffenhet, ett ljus som tillräckligt förklarar dem; och i det fallet, hvarför skulle de icke kunnat också genom vanligt vett finnas och på vanligt sätt framställas? eller beror öfvertygelsen derom, ja sjelfva deras begripljghet, på de ytterst fina och djupsinniga förhållanden hvaraf de uppkomma, och då lär det blifva svårt att någonsin popularisera dem. Om man för öfiigt i nog klara ämnen , i ämlien liggande så till sägandes alldeles öppna för det allmänna begreppet, icke underlåter att fara viUse, att disputera, och att ganska sent utreda villfarelsen; huru mycket mera bör delta ej bedras, hos en mängd anhängare af denna philo
Sida:Leopold Samlade 3 1816.djvu/257
Den här sidan har inte korrekturlästs