Sida:Leopold Samlade 3 1816.djvu/274

� 964 ^ dragna, sä att aselknotorne omnidat i deras lad^ gångar och helt och hållit aondra sig deriftån. Jag nämner ej det öfrigft dera � Detta barlMVuka straff har aldrig hos oss förolämpat mentklighe- ten, och likvil äro, som jag tror, de oordoi^gv emot hvilka det är riktadt, ej hos oss allmäaaare. Råbråkningar, knipningar med glödande tän- ger, bl}'^stöpn]ngar, torlurer af alla slag, till och med brännmärkning hafra blifvit bortlagda hos nästan alla civiliserade Nationer; och äfrcn lissa hårdare sirafT, som ännu qyarlemnats i lagame, utöfvas nästan aldrig. Sådane äro i England det för ma;'.fstätsbrotty likasom det for smärre tjnfiia- der, och hos oss räbråkning, brännmärkning, led- stympning, m. fl. Det har dock ej förmärkts, att oorduingama dgrigenom tilltagit, eller att otrygg- lietc:n i den borgerliga sammanlefnaden^ är mi for tiden större, än den tillförne rarit .Man har visserligen efter tid och ort ansett alla dessa straff, sä^om både rättvisa och nödvän- diga. Euiedleriid, när man fi*ån den punkt, hvar- på \i nu sta, ser sig tillbaka, h vilken hiskeltg niängd af onyttiga grymheter! Den allmänna me- � ningen är väl, att straffens hårdhet måste stå i ett visst förhållande till folkslagens gr5&^ lynne och seder; men man tyckes ej hafira tillräckbgt