_ 335 — I mindre straflfbara än dessa. Minnets tempel ärdå' bloit en boning för re^ar: vare sfg iiienni$kosläg- tets beskyddare, halfgudar, som Alcides, Trajanus, Fredrik; eller nienniskoslägtets förgörare, vidun- der, såsom Polyplienuis, Cacus, Borgia, Marat^ Robespierre. Men om detta slags �lorhet således är^ till godt ellor omit, Jikgilltig; om det som ger en låog hågkomst, icke iir krafternas rätta använd- ning utan deras slörre mått; om äfven en lätt gjord ill bragd,, stundom förevigar sjelfva uslingen: hvad verkeiigen afundsvärdigt bar då detta före- träde, utom den moraliska förträfflighet, hvaraf djBt nägon gång åtföljes? Och beror det ej af den minsta dödlige, att hafva denna, i sin lägre krets, gemensafn med de ryktbaraste menniskor? Jag sö- ker ej, att förringa stora mäns ära; men jag ville, om jag kunde ^ upphöja och förädla begreppet om ett alhnäht menniskovärde. Det är naturligt att beundra det lysande och ovanliga; men går denna beundran ända till att utplåna högaktningen för allt vanligt, ehuru godt, ehuru nyttigt det i sig sjelf må vara, då, långt ifrån att upphöja och forädla menniskosinnet, förtrycker och qväfver den alk dess ädlare rörelser. Om man ej kan hindra sig, att starkt slås af all glans, måste man åtmm- stone förstå, att taga denna naturliga verkning för hvad den i sig sjelf är; förstå att den icke bevisar en saks redbarhet, ännu mindre dess god-
Sida:Leopold Samlade 3 1816.djvu/345
Den här sidan har inte korrekturlästs