VIII
tillträde i sin af vittra och snillrika män bestående aftoncirkel. Hans göromål blefvo nu att biträda konungen i litterära sysselsättningar. Sedan konungen vid Svenska Akademiens stiftelse sjelf utnämt 13 ledamöter, blef Leopold af dessa utvald att fylla ett af de återstående rummen. Samma år återvände han till Upsala för att, i konungens närvaro, åt den af honom redan besjungna Sleincours minne hembära en skön gärd af talarens förmåga. År 1787 utnämdes han till Bibliotekarie vid Drottningholm; samt år 1788 till konungens Handsekreterare. Genom, de härmed följande löner, samt några sedermera genom konungens ynnest tillagda inkomster, blef Leopold satt i stånd att utan embetsmannaomsorger lefva ensamt för vitterheten: en lycka, som han hade gemensam med Kellgren, och som, till afsaknad för vitterheten, så sällan vederfarits snillen i vårt Fädernesland.
Oinskränkt var äfven Leopolds tacksamhet och vördnad för sin konung och välgörare. Om dessa ädla känslor vittna de flera
Det rum dig heligt vara bör, der hans person är när,
Och sanning är den första skatt, du honom skyldig är.
Man kan lätt föreställa sig, atl detta väl valda exempel skulle behaga konungen, och ingifva honom en god tanka om den unga litteratörens urskillning och fintlighet.
