� MMMfliVH
f."
Om Moralitetens princip, enligt Kant, i asledning af hans metaphysik der SUTTEN. ÄUa -^ettenskaper haMi eller fordra, påstår man, m jrtterdla gi*uiidsals^-^iiTarar deras sanningar hä^ ra "ftlja teéd en oviBkorlig förnnftsnödvändighet Man söker dén ännu fbr moralen^ sMges det � Om mtti hetraktar^ de inenskliga géMitigania, finner
- .#� ►� .-� • � �
nan deri* eJli^'Uåndning af gninder: myden ^n- njUa, något medlidande-, litet välvilja, litet käns- la af det moraliskt sköAa^^^ia man har eller, in* billar sig bafva. De lärde åter, som velat bygga en vettenskap under namn af moral, ba vacklat i val. af grundprincip. Lydnaden för en högre vit* juj Fiillkomligheten j Ljrcksalighéten j bafva fima^ vis varit antagna och förkastade. Auktor gillar in- gen af dessa. Det är emot den sista isynnerhet^ som han vänder sin bevisningsstyrla. Man kaa e|,.säiger. han, fieistställa b vari den egentligen skall bestå. Den ena gör ett till sin lycksalighet^ doi andra ett annat. I följd bäraf bli dess bud en- dast medel till ändamål, valde efter erfarenhet, och gälla ej utaigi sä vida m^n vill det ena eller ^ndra slaget af lycksalighet. På pligt �rna "iter
