Sida:Leopold Samlade 4 1831.djvu/156

- 98 ^ af lydnaden för lag skulle kunna vänta^ sd bl^r ^er icke annat än en allmän laglighet i gemingarne^ öfrigj som bör tjena till princip för viljan. — Och Tidare: Bäraf följer ^ att intet annat änförestäU- ningen af lag i ack för sig sjeLfj^ och denna föreställnings så vida denj men icke verkan som man af sitt företagande hoppas (for sitt eller an? dras väl), är den grund som bestämmer viljanyUt* gör det egentliga goda som vi kalla sedeligt. Det som med visset följer är, att sådant är anktors påstående. Enligt de grmider som auktor i det för^- ende lagt, blir således det begrepp han om pligt stadgar detta följande: pligt är en handlings nöd'- vändighet af aktning för lag; och i stöd afhvad redan blifvit anfördt, så ovillkorligen ensamt af aktning för lag, att deri ej ingår det minsta afte- ende på hvad med gerningar uträttas , hy em eller hyartill den tjenar, och hvad deraf följer eller ic- ke följer. — � Auktor synes ej ana, ^ii moralisk lag och rätthet till menniskoväl kunna vara samma sak, kunna utgöra samma identiska föreställning i menniskosinnet. Men afbidom utvecklingen. Den första hnfvudgrundea af auktors system^ synes jag mig således hafva meå tydlighet anfört och fsistställt. Den utgöres af begrejjpet omnfigtj