deles no^rann. Inkastet grundar sig på obevis- ligheten af någon yttre motsvarighet till yära be- grepp och förestäUniogar; men dä omotsvnrighe- ten lika sä litet läter bevisa sig, och då möjlig- heten af objektiv realitet åtminstone alltid åter- står, huru kan väl då under denna förutsättning påstås, såsom en afgjord sak, att våra omdömen och slutsatser med deras logiska grund, motsägel- se-principen, alldeles icke angå sjelfva tingen? Det Sr klart, att om våra föreställningar icke äro tom- ma drömsyner utan skillra för oss vei'kliga före- mål, sä måste, i det fallet, hvad som galler om föreställningen, och dess i begrepp uppfattade in- nehall, nödvändigtvis äfven gälla om sjelfva det föreställda tinget, samt således angå nflgontiag mera än blotta begreppet, blotta föreställningäA Man lär svara mig, att oviss kunskap gäller i striing vettenskap lika med ingen. Men strSitf vettenskap var nägou gäng icke mycket vBrA Bevis derpå, så mänga förgångna systcroer i filo- sofien. Deremot gifves mycken visshet, ofta full- komlig, som ej är bevisning, eller kan vara iA Den, som med afsvedda här, itända kläder, brän- da händer och ansigte, räddar sig ur lägorni ti sitt brinnande hus, eller den, som efter skepH- brottet sväfvar ännu natt och dag på vraket, ett ömkeligt spel för böljan och stormarna, tviflai>^
Sida:Leopold Samlade 4 1831.djvu/374
Den här sidan har inte korrekturlästs