Sida:Leopold Samlade 4 1831.djvu/376

^ 3i8 — och föreställning, den ena inom>,det andra atom oss; utan att öfvergängen dem emellan låter på något sätt utröna sig. Ja, så långt öka sig snart STårighetérna, att den satsen: allt är en blott tan^ kedrömj l>örjar synas rimligare, än den,, att nå- gonting af den yttre sinnliga omgifningen har ett peellt varande. Huruvida spekulati(men härigenoni gjort någon tjenst åt mennisko varelsen , eller hu- ruvida häri, som i mycket öfrigt, menniskokon* sten g)ort annat, än blott förfuskat den bättre na- tur^inrättningen, vill jag ej afgöra. Nog af: fråa Tårå inre ursprungliga tankegrunder går ingen lif firam till visshet om yttre verklighet*. Hnru voit det ock möjligt 7 Föreställningen af allt yttre dh jtfkt> i fall verkligt jrttre, måste den ej hafva sin ursprungsgrund utom oss, och huru skulle den yttre verkligheten då kunna bevisas inifrån oss sjelfva? Någon bevisning derom kan den ägas, utan så vida det vore möjligt för oss, att följa med klar åsyn öfvergången ifrån objekt till före- ställning? Hvartill åter skulle fordras, att vara medvetande af objektet innan föreställningen. Men vore detta en rimlig sak? Men om nu så förhåller sig, måste det od vara orimligt, att af och genom kontradiktions* grunden begära visshet om de yttre tingens verk- lighet, och att för bristen deraf anklaga denna