len för all erfarenhet i varande odb skeende^ Varandets sinnliga villkor är rummet; skeendete^ tiden. Varandets natur är suhstans med sin två** faldighet af kroppsUg och andlig. Skeendet! princip är kraft med sina härlednfa^ar ^sak och verkning o. s. v. Man må kalla delsa gnmdföra � ställningar i människosinnet, efter olika liigtfr � ontologiska begrepp , kategorier, /^r^dndligriiii- der; det är likgilltigt Men antiii^a (fe utgSi^; verkl^t absoluta viUkor I5r all natur � eller Uott de yttersta gränsoma för mensk^^ foreftälli^og^ som af inbillningsgåfvan ^ j kunna öff;frflyga|i( mfste de i begge fallen förekomqia ossi såso^i^ab* solut nödvändiga , och såsom de enda fAtten hvMJh nppå någonting kan möjligen existera � H|itUIl rérka flera orsaker, nemligen: dels att ti]^ varelser utom tid och rum hafva ipr oss alldeles ingeg ii^restäUbarhet, hvs^^ai^ äfven^ di^ ep osinnlig natur af oss antagits^ vi alltid föranlåtas att tänka (m den under de oss bekanta allmänna n^turyfllkOh ren (förstå, substc^j orsak j succ^sUn ^c.); dc;^ att dessa allmänna villkor, som tillika utgöra hya4 yi kalla våra färståq<^grunder, vanligen blffv|| ansedd* såsem grundsanningar � bördiga iv^ fofi^ nqftets q;en nat\ur, icke från yttre fö^nim^ian^ft �^ och deiffö^ såsom allmäimf oyil|kolrliga na(i)r|i)gar
Sida:Leopold Samlade 4 1831.djvu/379
Den här sidan har inte korrekturlästs