I. STYCKEN OM KANTISKA FILOSOFIEN.
Om kant och den nya Filosofien.
Med Kant öppnades den nya Filosofiens skådebana; och hans Kritik öfver det rena förnuftet förblir alltid en af den filosofiska andans märkvärdigaste uppenbarelser.
Det skulle tyckas, som Filosofien under ledning af sådana män, som en Plato, en Aristoteles, en Baco, en Cartesius, en Leibnitz, en Locke, en Hume, bort kunna temligt nära upphinna sitt mål. Emellertid, när man besinnar huru många systemer och hypoteser, tid efter annan, påföljt och utträngt hvarandra; huru sednare Snillens hela tid och förmåga ofta måst uppoffras endast att uppdaga och bortröja föregångares villfarelser; ändteligen, huru litet någon upptäckt utom och öfver det allmänna förståndets gränsor någonsin blifvit gjord af spekulationen; huru vi alltid mötas af samma mörker, kämpe mot samma tvifvelsmål: när man besinnar allt detta, säger jag, känner
