— 97 —
tålas och godkännas, såsom ifrån dess natur absolut oskiljaktig? Eller gifves måhända något allvarligare, förnuftsvärdigare slag af underbar dikt, som blir i vissa ämnen, genom deras högre beskaffenhet, en ojäfvig förnuftsfordran?
Utan tvifvel är ej all poetisk dikt till sin mening blott flärd och lustspel. Oförnekligen gifves också ett slags allvarsam dikt, med fordran på större aktning och trovärdighet, eller som åtminstone borde vara sådan, efter man lemnar rum deråt, äfven i de högsta och allvarligaste ämnen. Frågas alltså: hvad är allvarsam dikt? och månne det t. ex. gör nog dertill, att diktsagan varit fordom i kredit här eller hos andra folk? Kärleken, som under skapnad af ett barn, men utan koger och pilar, besöker Gabrielle ännu i sextonde århundradet; hafsguden Äger, som med sin treudd stöter sönder isen på Belt för Carl den X; Valkyriorna, som flänga på sina hästar under en batalj i Finland för några år sedan, äro de allvarsam dikt? I det fallet frågar jag blott: hvad är det då som man kallar skuggbilder och tomt inbillningsspel?
