Samlingen affördes härifrån under Konungens frånvaro från hufvudstaden, och utan dess vettskap. Så snart Konungen erhöll underrättelsen derom, befallte han genast, full af förtrytelse deröfver, att ett beväpnadt fartyg skulle utlöpa, för att åter inhämta det afgångna skeppet. Men det var för sent; en lycklig vind gynnade Engelsmannen. Tviflar man härom, skaffe man sig Smiths Compendium Floræ Britannicæ, eftertryckt af Hoffman i Erlangen 1801. Man skall der finna under sjelfva Smiths porträtt en teckning om denna händelse, som föreställer det flyende engelska skeppet, förföljdt af det svenska, med underskrift: The pursuit of the Ship, containing the Linnean Collection, by order of the King of Sweden. Alla författarens uppgifter äro sådana.
Till dessa begge historiska prof, läggom ännu för nöje skull, ett par exempel af författarens goda vett och rättsinnighet. Sveriges Adel ända upp till RiksRådet var, som han försäkrar, fal och till köps åt den mestbjudande. Som nu 1772 års revolution gjorde slut på detta skamliga köpmanskap, och betog möjligheten att sälja bort fäderneslandet, så förutser författaren, att så länge denna Regeringsform varar, skall man icke mera komma att finna någon stor karakter hos Sveriges Ridderskap. Logiken häraf är värdig det öfriga.
