lemna obesinnadt, att Regementsförändringen af 1772 aldrig varit med godt öga ansedd af Ryssland, ehuru dess egna krig och den Svenska Konungens popularitet hos Nationen hittills afhållit alla uppenbara försök deremot; att nu åter, sedan 1786 års Riksdag yppat ett helt annat förhållande emellan Konung och Ständer, Ryssland säkert ej skulle fela, att förr eller senare begagna sig af det inre tillståndet hos oss, för att från grunden omhvälfva sakerna, och för att, enligt Nystadska freden, göra gällande sin garanti af 1720 års Regeringsform; att Sverige då snart skulle hafva återkommit till sin gamla partisöndring, sina små Rådskonungar, sina periodiska Riksmarknader och hela det fordna obestånd, hvarur det genom revolutionen räddades. Deremot om det gafs för Sverige en tidpunkt, att emot Ryssland våga något, var det visserligen nu, i förening med så stora främmande intressen, och då ryska stridsmakten, aflägsnad från de norra provinserna, sysselsattes långt borta af de turkiska sablarna. Möjligheten visade sig åtminstone till en lycklig förändring, om ej af gränsor, dock af politiskt förhållande; och hvad faran angick, närvarande eller tillkommande, borde den blifva måttlig, då flera stora makters allvarliga bistånd syntes blifva en förnuftsfordran af deras eget
Sida:Leopold Samlade 5 1833.djvu/331
Den här sidan har korrekturlästs
— 325 —
